Bestämde mig för att bli blond på värsta möjliga tid: När jag ska vika som danslärare.

Mörk en vecka, ljus den andra = KAOS i barnhjärnor.

 

Inte bara på dansen heller, utan på parkouren också.

Detta hände igår på träningen efter ca en halvtimme:

 

Barn: Vem är du egentligen?

Jag: Va? Ellen heter jag ju..

Barn: Men vem är du? Jag känner igen rösten men inte dig.

Jag: Men jag är ju här varje vecka?!?!

Barn: ...........

 

Där står jag, i en gymnastikhall varje onsdag och lär ut "parkour", blir sparkad i ansiktet och lyfter tungt, och ungarna känner inte igen mig pga ändrad hårfärg. Förolämpning deluxe.

 

Kommer aldrig mer ha dåligt samvete för att jag inte kommer ihåg namnet på EN av 120 barn jag träffar i veckan, då dom inte kan komma ihåg mitt namn på parkouren när vi är 5 tränare. 4 av oss är tjejer....