Godmorgon världen! sa jag imorse halv 8 när mamma väckte mej och Jonas med ett avgrundsvrål från helvetet som måste hörts ända till Sunne. Hon hade glömt att jag var hemma medgav hon när jag kom nerrusande för trappen och var beredd att utföra hjärt och lung-räddning.

Hon skrek för att Klara inte hörde vad hon sa.
Inte för att hon blev yxmördad, som jag trodde.

Godmorgon som sagt.